När det inte riktigt kuggar i

23 maj, 2018

Jag har haft lite av en otaktsdag känns det som. En sådan där dag när saker inte kuggar i varandra riktigt. När inget vill  flyta på som det ska.

Det var inga stora grejer egentligen men några avbrott, en del planer som ändrats hit och dit, traktorer som inte ville som jag ville samt lite blandade irritationsmoment.
Värst var det i morse. När när man är så arg och trött att man gråter en skvätt vid klockan åtta i rena ilskan för att man inte får upp en knut på ett spännband, då vet man att det finns risk att även resten av dagen blir lite sned.

Tack vare trevligt sällskap och bra väder blev det ändå en rätt bra dag till sist. På eftermiddagen var det till och med väldigt roligt. Jag och Linda jobbade med stortjurarna ett par timmar och lät trettio av dem gå genom karusellen. Det primära syftet var att märka några som hade tappat sina öronmärken, men som en bonus fick de ju träna på att gå igenom inför kommande vägning och slaktlasting.

Allt flöt på bra och det var skönt att få märkningen gjord. En av tjurarna hade tappat båda brickorna och det är absolut inte okej. Men nu är han pyntad och fin med örhängen igen!

Ni andra bönder! Visst har märkena blivit mycket sämre på sista tiden!? Jag tycker de är jättedåliga nu!

Just den här tjuren ville inte alls ha något nytt märke. Inte heller uppskattade han att sitta fast med huvudet, vilket man kan förstå. Men märken måste de ha och och det går fort och är hyfsat smärtfritt bara de kan stå lite stilla.

Foto: Linda Edlund

 

 

Gödningen utkörd
Såhär blev det