Skörden, skador och nya planer framåt

22 september, 2020

Hur går det med spannmålsskörden kanske någon undrar? 
Jodå, den rullar på. Hyfsat i alla fall. Alltid för långsamt och alltid för korta dagar men det går. Trettio hektar kvar nu. 

Sett till stora hela har det varit en rätt normal skörd. Vetet har gått dåligt, under 4 ton per hektar men kornet har däremot avkastat bra, just nu mer än vetet till och med.
Anledningen till den knappa veteskörden var troligtvis den torra, varma perioden vi hade i somras. Mognaden kom för hastigt och sedan stannade allt av. Korta ax, korta strån och dåligt matat.

Kornet, det vi odlar absolut mest av, klarade sig bättre, kanske tack vare att det såddes senare och därmed var i en annan tillväxtfas när värmen slog till.

 

Halmen har varit fin hittills och gått att bala utan så många regnstänk. Tacksamhet.

Vi har tyvärr haft en del skador det här året. Fåglar… undrar hur många kilo spannmål de kan smälla i sig egentligen?

I Birsta angrep de rejält och åsikterna går isär om vilka det är som har varit framme. Gäss?

Ett fräckt tjuveri i vilket fall som helst. De har plockat åt sig allt och lämnat tomt efter sig.

Små bekymmer ändå. På ett fåtal åkrar. Och vi har ju inga vildsvin (än) så vi får väl stå ut med att agera fågelbord emellanåt hur tråkigt det än är.


Om man undrar över Lexia så har hon skött sig bra. Det känns fint att åtminstone en av Dannes kvinnor finns i hans närhet nu när han knappt hinner få en skymt av den han är gift med. En ny koppling till värmepaketet är det enda hon har krävt av honom förutom diesel och kärlek.

Hemma börjar lagren bli fulla och Danne har haft besvärligt med de senaste lassen som varit i blötaste laget. Bilden är från förra veckan medan det fortfarande fanns plats både här och i byggnaden på andra sidan väggen. Nu är det nästan proppat. Det blir tydligare och tydligare, särskilt nu när vi är kort om folk, att vi har växt ur vårt planlagringssystem. Det är för arbets-och tidskrävande att skruva och skotta mellan olika delar.
Nu blir det en till korv av det sista och inför framtiden får vi klura på om det kanske blir vår nya permanenta lösning. Vem hade kunnat ana det? Danne som varit så emot korvlagring.

 

Tur man kan tänka om och tänka nytt. Det är ju trots allt enda sättet att komma framåt.

 

Det närmar sig
Kurt är klar och vi kom billigt undan