Bär mig

Varje år tänker jag att NU ska jag fylla frysen med bär. Vara ute i skogen och plocka allt som finns och sedan frysa in och lagra för ett helt år. Det brukar gå sådär. I år har jag plockat tolv hjortron.

Mitt roligaste bär att plocka är lingon. Det är också det viktigaste. Ett liv utan lingon är rätt torftigt. Det tråkigaste är hallon. Hjortron är lyxigast och får mig att känna att jag lurar systemet när jag går ut och plockar alldeles gratis.

Jag tror att det är läkande för själen att vara i skogen och samla. Konnekta med tidigare generationers kamp för överlevnad och komma nära naturen.

Fast det kan ju hända att man behöver ta vissa genvägar ibland som den moderna människa man är. En bra sak för oss som lätt går vilse eller har begränsat med tid är självplock hos odlare.

Just nu är det visst högsäsong för amerikanska blåbär här i mina trakter. Bondekollegan och blåbärsodlaren Hans Westlund i Selånger har fullt med bär på sina buskar och jag ska försöka ta mig dit och plocka. Stora som vindruvor är de visst. Spännande!

I helgen planerar jag att ge mig ut efter fler hjortron och jag hoppas att det inte är för sent. Kanske blir det en näve hallon också om de är klara. Jordgubbar har jag redan i frysen efter ett annat självplock, hos Magnus och Amanda i Gårdtjärn, så en liten bit har jag ändå kommit i mitt samlande.

Jordgubbar är förresten inte ens bär har jag hört. Eftersom de har sina frön på utsidan. Snabbgooglade nu och fann att de är så kallade skenfrukter. Jordgubben är en rosväxt,  ett ”fruktförband med nötter”, eller om man så vill, en uppsvälld blombotten. Allt enligt Wikipedia.

Goda är de i alla fall. Sorten Polka som vi plockade smakar nästan som smultron.