Ett eget krypin
En sak som vi har lärt oss här i dikobranschen är att man ganska tidigt kan ha nytta av en kalvgömma. Eller i alla fall ett eget litet hörn till småkalvarna. Korna vill ju ha det som ute i naturen där de gömmer undan sina kalvar medan de själva går och äter. Samma sak blir det på vår ströbädd. Kalvgömman skapar lugn i flocken och har även en säkerhetsfunktion.
Ganska tidigt söker sig kalvarna till varandra och det tror jag att korna är glada för. Nyfikna småttingar som ska vidga sina vyer kan ju vara ganska påfrestande för en mor. De busar allt de orkar, sedan lägger de sig och vilar medan mammorna gör sin grej, dvs äter sig ännu fetare än de redan är.
Vi har sett att det blir lugnt och trevligt med en kalvgömma inne i lösdriftshallen så vi ordnade en med hjälp av vanliga grindar.
Hallen är uppdelad i två delar och i mitten gjorde vi en fålla mot väggen. En grind med dörr fick fungera som in- och utgång och den spärrades fast med ställningskopplingar och två rör.
Kalvarna kommer in men inte korna. Det tog något dygn men sedan förstod de. Nu ligger det alltid några små där inne och myser. Här kan man även servera kraftfoder eller något annat tillskott om det behövs, sådant som man inte vill att korna ska äta upp, men än så länge fungerar den bara som en välbesökt hörna för vila.
Kalvarna behöver lugn och ro och de sover en hel del även på dagarna. Undrar hur mycket egentligen? Någon som vet?
Kalvgömman är även bra när man ska märka kalvarna eller göra något annat som kräver att man får vara ifred för korna. Man kan passa på när småttingarna är där inne, då behöver man inte oroa sig för att någon morsa kommer och är överbeskyddande. De kan stå utanför och vara lite misstänksamma om de vill men de kan ju inte komma in.